”Skandalerna säger något om tidsandan”

Skandalerna säger något om tidsandan. På 70-talet var avslöjanden om skattefusk vanliga och sedan dess har skandalerna blivit allt mer personfixerade.

Publicerad:3 april 2016 20.00

Enorm läcka avslöjar de rika och mäktigas dolda skatteplanering.

Skattefusk, pengatvätt och korruption. Det är bara några av de brottsliga verksamheter som kan kopplas till den Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca. SVT har tagit del av en läcka på 11,5 miljoner dokument från advokatbyrån som avslöjar hur världsledare, sportprofiler, filmstjärnor och även ökända brottslingar alla har anlitat byrån för att skapa brevlådeföretag i skatteparadis.

En av historiens största läckor

Detta är bara ett ur en lång lista misstänkta bedrägerier och skandaler som förekommer i en samling på omkring 11,5 miljoner läckta dokument från den för allmänheten relativt okända, Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca. Dokumenten sträcker sig över en tidsperiod på nära 40 år, från 1977 fram till slutet av 2015.

Den historiska läckan, som tyska Süddeutsche Zeitung först tog del av, har genom den internationella organisationen för grävande journalister, ICIJ, delats med fler än 100 mediaorganisationer världen över och granskats av nära 400 journalister från 76 olika länder – bland dem medarbetare på SVT:s Uppdrag granskning.

 

Publicerad 4 april 2016

Döljer pengar åt världseliten

 

Den svenska storbanken Nordea har hjälpt sina rikaste kunder att undvika skatt genom att erbjuda dem att skapa brevlådeföretag i skatteparadis.

 

Teliasonera i miljardaffär med diktatur

Teliasonera har betalat ut miljardbelopp till ett enmansföretag i Gibraltar ägt av en kvinna från den uzbekiska modescenen i utbyte mot mobiltelefonlicenser i Uzbekistan. Uppdrag granskning kan nu avslöja att kvinnan står mycket nära den uzbekiske diktatorns dotter och att schweiziska myndigheter inlett en rekordstor ekobrottsutredning där kvinnan, hennes bolag, diktatorns dotter och Teliasonera ingår. Åklagare har redan fryst konton med mycket stora belopp som misstänks tillhöra diktatorns dotter.

 

Publicerad: 18 september 2012

I dag meddelade Telia att man drar sig ur samarbetarna i Centralasien. Uppdrag gransknings Joachim Dyfvermark ser beslutet som en journalistisk jackpot. Han tror att bolaget valde att gå ut med sitt beslut nu eftersom man hittat en köpare.

Volvo får miljardböter

Efter ett åtal av EU-kommissionen för kartellbildning döms Volvo nu till 670 miljoner euro, alltså drygt 6,3 miljarder kronor.

Flera andra lastbilstillverkare döds till böter i samma uppgörelse. Tyska Daimler bötfälls på drygt en miljard euro för att haft en nyckelroll i kartellbildningen. Nederländska DAF får böter på 753 miljoner och italienska Ivecos bot blev 495 miljoner euro.

Publicerades 2016

Saab dras in i skandal – anklagas för mutor

Grekiska åklagare har sedan ett par år utrett Ericssons försäljning av radarutrustning till landet 1999. Det svenska bolaget misstänks ha betalat ut mutor på över 100 miljoner kronor för att ro i land en affär värd över 4 miljarder kronor.

Saab dras in i skandal – anklagas för mutor

Grekiska åklagare har sedan ett par år utrett Ericssons försäljning av radarutrustning till landet 1999. Det svenska bolaget misstänks ha betalat ut mutor på över 100 miljoner kronor för att ro i land en affär värd över 4 miljarder kronor.

Krigsmaterielkoncernen Saab har tidigare avfärdat alla anklagelser om mutor i Jas Gripen-affären med Sydafrika. Men nu visar dokument att Saab betalade en miljard kronor till kontroversiella mellanhänder, kända från tidigare mutskandaler, skriver Expressen.

Publicerad 2015-06-25

Tjeckienchef erkände att Skanska betalat muta

I vår granskning av den misstänkta muthärvan i Tjeckien framkommer nu att byggföretaget Skanskas ledning känt till uppgifterna om att kontraktet på det aktuella motorvägsbygget vanns tack vare mutor.

Publicerat onsdag 18 mars 2015

Skanska åtalas för mutskandal

Skanska anklagas för kartellbildning och för att ha betalat mutor till Brasiliens statliga oljebolag Petrobras och enligt Ekot kommer åtal mot Skanska att väckas om en dryg månad av en brasiliansk åklagare.

– Skanskas anställda har personligen betalat ut mutor till Petrobras chefer, säger åklagaren Carlos Fernando dos Santos Lima till Ekot.

Bevisen mot det svenska byggföretaget, vittnesmål, telefonavlyssning och dokument ska enligt åklagaren vara övertygande.

Cirka 25 bolag misstänks för kartellbildning där kontrakt på oljeledningar, raffinaderier och plattformar delats upp. Mutorna till Petrobas chefer ska byggföretagen ha turats om att betala.

En av Petrobras chefer ska i polisförhör ha erkänt att han tagit emot mutor på flera miljoner kronor från Skanskas representant i Brasilien.

Skanskas presschef Edvard Lind säger att detta är ny information för företaget.

– Vi ser väldigt allvarligt på misstankarna och följer upp all ny information som kommer fram, säger han till SVT Nyheter.

SKANSKA: ORDFÖRANDE SVÄNGER, FÖRNEKAR NU KÄNNEDOM OM MUTOR

 

Publicerad:24 mars 2015

Svenskt företag i grekisk mutskandal

En tidigare chef vid Greklands försvarsdepartement har efter att ha ertappats med motsvarande över hundra miljoner kronor på konton utomlands, berättat hur han tagit mutor för att se till att grekiska staten köpte vapen från vissa företag, rapporterar SR Ekot.

Det är väldigt viktigt att ta reda på vad som har hänt. Eftersom Sverige tidigare fått internationell kritik för att vi inte fått någon stämd för mutbrott utomlands så är det en viktig signal om att det faktiskt händer, också kopplat till svenska verksamheter i utlandet, säger Helena Sundén, generalsekreterare för Institutet mot mutor till TT.

Telia pekas ut i ny mutskandal för 6 miljarder

Den största mutskandalen i Sveriges historia kan vara på väg att nystas upp.

I utbyte mot licenser och tillstånd tycks Telia Sonera ha hjälpt Azerbajdzjans presidentfamilj att plundra landet på 6 miljarder kronor, uppger nyhetsbyrån TT och SVT:s “Uppdrag granskning”.

– Det luktar bestickning och muta om det hela, säger ekobrottsutredaren Lars Hammar till TT.

2015-05-27

Ericsson förtegen om mutskandal

Sju personer som är eller har varit anställda inom telekomjätten Ericsson har delgivits misstanke om korruption i Grekland. Bolaget vägrar att svara på om några nuvarande chefer finns bland de misstänkta.

Misstankarna gäller en affär 1999 där Ericsson Microwave Systems levererade en luftburen radarlösning till Grekland. Ericsson sålde dotterbolaget 2006.

2016-06-20

Systemets mutskandal växer

Mutskandalen växer. I dag är närmare 80 medarbetare på Systembolaget misstänkta för grova mutbrott. – Att omfattningen var så stor kom som en överraskning, säger kriminalkommissarie Nils Fellqvist.

Ett dokument från en anställd till Systembolagets ledning strax före jul blev startskottet till dagens stora muthärva. Dokumentet beskrev ett hemligt poängsystem som florerade inom bolaget. Ett leverantörsstyrt system som gjorde det möjligt att tjäna pengar om man sålde ett visst antal flaskor av en särskild sorts vin.

13 nov, 2003

 

Svenska Liko i mutskandal i USA

Det svenska företaget Liko är världsledande inom lyftanordningar till sjukvården. Den amerikanska distributören Liko Inc:s svenske vd Hans Sigvardsson misstänks nu för mutbrott i samband med bygget av ett ryggmärgscenter i Florida. En halv miljon kronor ska ha betalats till en byggentreprenör i utbyte mot ett fett kontrakt.

Liko har cirka 60 procent av den svenska marknaden och 20 procent av världsmarknaden för lyftanordningar inom sjukvården. Expansionen i USA har varit stark. Men nu anklagas Likos USA-chef, Hans Sigvardsson, för att ha mutat sig till ett stort kontrakt.

Kontraktet gällde en installation av lyftanordningar i ett nybyggt ryggmärgscenter år 2002. Joel Valesco som var anställd av Dawson Building Contractors hade det övergripande ansvaret för bygget. Enligt åklagaren mottog Joel Valesco 63.000 dollar, cirka en halv miljon kronor, från Liko Inc. Liko Inc. som är Liko AB:s distributör för hela Nordamerika tilldelades senare det lukrativa kontraktet.

2005-12-01

Maktfullkomlighet skapade Muteborg- Göteborg

Hittills har sju åtal väckts i muthärvan, som till största delen handlar om tjänster och gentjänster mellan beställare på Göteborgs kommunala förvaltning och deras leverantörer. Sex personer har fällts.

LÄS MER:

Efter att SVT:s Uppdrag granskning under våren 2010 avslöjade flera fall av misstänkt korruption i Göteborgs kommun och i kommunala bolag inleddes ett tiotal förundersökningar i vad som kom att kallas muthärvan i Göteborg. Sju av dem ledde till åtal, åtal som har handlat om grovt bedrägeri, mutbrott och bestickning.

Tidigare har en bovärd vid det kommunala bostadsbolaget Poseidon dömts för mutbrott till villkorlig dom. Mannen, som redan innan domen blivit uppsagd från Poseidon, hade bland annat tagit emot en jacuzzi till ett värde av drygt 40 000 kronor. Samtidigt dömdes en anställd i ett privat företag, som åtalats för att ha mutat bostadsvärden, för bestickning till 100 dagsböter.

En tidigare fastighetsingenjör vid samma bolag, Poseidon, åtalades för grovt mutbrott för att ha tagit emot elinstallationer till sin privata villa från en elleverantör som Poseidon använde sig av. Han friades i tingsrätten, men dömdes för mutbrott i hovrätten till villkorlig dom och böter.

Publicerat fredag 18 oktober 2013

Göteborg framstår verkligen som en korrupt stad. På vartenda bolag och varenda förvaltning erkänner tjänstemän att de någon gång erbjudits en muta.

Rapporten riktar hård kritik mot den tidigare styrningen av Göteborgs stad. Den sticker hål på Göteborgsandan och ut pyser maktfullkomlighet, mutor och rädda tjänstemän. Politiker på dubbla stolar, hemliga rekryteringar av tjänstemän och dålig insyn för medborgarna. Listan kan bli hur lång som helst.

Göteborg var en stad med stark ledning och svaga tjänstemän. Eller för att citera rapporten: “Koncentrationen av makt skapade ängslig anpasslighet som höll tillbaka professionell mångfald, civilkurage och öppenhet, i bland även politisk opposition.”

2013-06-13

Bakgrunden till Sveriges största mutskandal

Ett arkitektritat fritidshus, en glasveranda och hundratusentals kronor överlämnade i vanliga kuvert. Det är några av de mutor som en kriminalvårdschef misstänks ha tagit emot för fängelset i Östersund.

Den 18 maj 2010, klockan 07.10, ringer polisen på hemma hos Kriminalvårdens fastighetschef. Han ombeds klä på sig och följa med till polishuset. Två timmar senare anhålls han.

Samtidigt gör civilklädda poliser en husrannsakan på Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping och tömmer fastighetschefens bokhyllor.

– Otroligt pinsamt, vi är chockade, säger en anställd till lokaltidningen Corren efteråt.

En stund senare sitter den 65-årige mannen som planerat så många häkten och fängelsebyggen plötsligt själv i häkte, misstänkt för att ha tagit emot mutor värda minst 4 miljoner kronor.

Det är Sveriges hittills största korruptionshärva som nu rullas upp. Den har starka kopplingar till Östersund. Fastighetschefen tros ha blivit mutad för lönsamma kontrakt som rör Verksmoanstalten i Torvalla. Fängelset som aldrig blev byggt, men som kostade 156 miljoner kronor att rita och planera.

Det var ÖP som satte utredarna på spåren.

Vi backar tillbaka i tiden till 2006. Arbetet med att projektera ett fängelse för 220 intagna i Torvalla är i full gång. Under hösten upptäcker ÖP:s reportrar Henry Svensson och Anita Brorsson en märklig sak. Kriminalvårdens fastighetschef har lovat ett privat företag att bygga och äga fängelset, utan att ta in anbud. Trots att fängelsebygget kan komma att kosta närmare 1 miljard att bygga ska det inte upphandlas.

Först säger fastighetschefen att det är kommunen som valt det privata företaget. Sedan ändrar han sig och säger att det är Kriminalvårdens val. På frågan varför han inte upphandlar miljardprojektet svarar han att hyresavtal är undantagna från lagen om offentlig upphandling.

ÖP:s artiklar hamnar hos Nämnden för offentlig upphandling, som börjar granska ärendet. De behöver inte lång tid för att komma fram till att bygget måste upphandlas. I november 2006 stoppas fängelseplaneringen.

Nu vaknar Riksrevisionen och startar en egen granskning som avslöjar flera märkliga omständigheter. Trots att fängelsebygget har lagts på is är stora avtal redan undertecknade. Tre konsultföretag har fått kontrakt värda 209 miljoner kronor på de nya fängelserna i Östersund, Haparanda och Härnösand, utan att andra fått vara med och tävla. Enbart för Verksmoanstalten handlar det om konsultavtal för över 100 miljoner kronor. Fastighetschefen har gjort beställningarna trots att Kriminalvården har ramavtal med andra företag, och trots att han själv bara har rätt att besluta om högst 25 miljoner kronor.

I det läget inleder överåklagaren på Riksenheten mot korruption, Gunnar Stetler, en förundersökning.

I dag, ett år senare, står det klart att det handlar om den största mutskandalen i svensk rättshistoria. Aldrig tidigare har en offentliganställd tjänsteman varit misstänkt för så omfattande korruption.

Det har funnits goda grunder att muta honom. Kriminalvården har byggt och renoverat fängelser och häkten för 11 miljarder kronor de senaste sex åren. Fastighetschefen har haft inflytande över en stor del av byggprojekten.

Orsaken till att svensk kriminalvård har byggt mest i hela Europa på sistone ligger sju år bakåt i tiden.

Sent på kvällen 18 januari 2004 tog sig två beväpnade män genom Kumlaanstaltens staket med hjälp av en skärbrännare. Med stegar lyckades de ta sig över den sju meter höga muren och frita tre interner.

Ett halvår senare tvingade en beväpnad intern till sig nycklarna av en säkerhetsvakt och rymde med tre andra intagna från säkerhetsavdelningen på Hall. En av rymlingarna var Tony Olsson, dömd för polismordet i Malexander.

Efter ytterligare två fritagningar, varav en med gisslantagning av en vårdare, var måttet rågat. Dåvarande justitieminister Thomas Bodström (S) gick ut och lovade ett nytt rymningssäkert “superfängelse” för att få tyst på kritiken.

De kommande sex åren byggde Kriminalvården 1 600 nya anstaltsplatser. En del var nödvändiga för att ersätta förfallna och överfulla fängelser. Men Bodströms superfängelse, som blev ett antal särskilda säkerhetsplatser på Kumla, Hall och Saltvik, var en direkt följd av oppositionstrycket efter rymningarna.

Effekten blev den önskade, rymningarna har minskat med 80 procent. Men priset har varit högt. Kostnaden för de nya säkerhetsenheterna motsvarar 5 miljoner kronor för varje förhindrad rymning, visar en statlig utredning.

Planerna på fängelset i Torvalla växte ur den uppskruvade säkerhetsdebatt som följde efter rymningarna 2004. I baksmällan som kom när kostnaderna för utbyggnaden blev kända dog planerna.

256 miljoner kan med säkerhet sägas ha kastats i sjön. Det var vad projekteringen av anstalterna i Haparanda och Östersund kostade.

Kriminalvården har själva gjort en utredning som kommit fram till att projekteringskostnaden för de båda fängelserna var onormalt hög. Att ta fram ritningar och planer för Verksmoanstalten kostade 7 300 kronor per kvadratmeter. Jämförelseprojekten Saltvik i Härnösand och Horsens i Danmark kostade 4 000 respektive 2 400 kronor per kvadratmeter.

Om anstalterna i Östersund och Haparanda verkligen blivit byggda och inte bara stannat på ritbordet, så skulle de ha tillhört de dyraste fängelserna i Europa.

En orsak var att säkerhetskraven överdrevs. Trots att Verksmoanstalten hade en lägre säkerhetsklass planerades speciallösningar som var lika dyra som i superfängelserna.

En annan orsak var att projekteringarna drevs av konsulter i flera led. Det var fastighetskonsulter, säkerhetskonsulter, byggkonsulter, byggentreprenörer och säkerhetsentreprenörer. Rollerna och beslutsmandaten var otydliga. Jobben var stora och inte sällan utförda på löpande räkning. Kontrollen var dålig. En bra grogrund för korruption.

Kriminalvårdens utredare formulerar dilemmat så här: “Projektledarna upplever inte att det varit deras roll att vare sig ha kunskap eller att vara drivande i kostnadsfrågor – deras roll har främst varit att säkra snabb framdrift av projekten”.

Meningarna går isär om varför Verksmoanstalten stoppades. Enligt Kriminalvården ändrade plötsligt regeringen förutsättningarna för fängelsebyggen mitt i en pågående planeringsperiod. Regeringen hänvisade till okontrollerade kostnader och vägrade skriva under hyresavtalet. Enligt rykten blev det droppen när Kriminalvårdens generaldirektör skrev under ett 25-årigt hyreskontrakt för häktet i Helsingborg utan regeringens godkännande.

Oavsett vilket så blev resultatet detsamma: En svindyr pappersprodukt hamnade slutligen i papperskorgen. Men delar av den kan skicka kriminalvårdens fastighetschef och flera företagsledare i fängelse.

Utredningen om muthärvan blir inte offentlig förrän åtal väcks. Men de uppgifter som hittills kommit fram och som går att få bekräftade är följande:

Fastighetschefen misstänks för att personligen ha tagit emot mutor för minst fyra miljoner kronor. Tre företagare misstänks för grov bestickning eller medhjälp till grov bestickning.

Huvudmännen har använt sig av avancerade metoder för att dölja mutbrott. Ett exempel är fritidshuset i Skåne. Gunnar Stetler anser sig ha bevis för att fastighetschefen fått huset som tack för några lukrativa kontrakt, bland annat innefattande fängelset i Östersund.

Huset är ritat av en av de tre arkitektfirmor som fått konsultuppdrag av fastighetschefen. Läget är attraktivt, mitt emellan Båstad och Vejbystrand, ett stenkast från Sveriges längsta sandstrand. Huset ser oansenligt ut, men kostade 2,2 miljoner att bygga. Det har tjocka, ljudisolerande väggar för att stänga ute ljudet från förbipasserande tåg. En glasveranda ska också ha ingått i mutan, vilket höjer värdet till närmare 2,5 miljoner.

Så här såg upplägget ut:

Ett företag som ägs av fastighetschefens nära vän och golfpartner köper ett stycke tomt av fastighetschefens fru. Företaget bygger fritidshuset och står som ägare till det. Fastighetschefen har “fri förfoganderätt” över stugan.

– I praktiken har den byggts som en direkt följd av hans roll inom Kriminalvården. Det är en muta helt enkelt, säger överåklagaren.

Vem huset är avsett för framgår tydligt av bygglovhandlingarna som finns på Båstad kommun. På alla ritningar har fastighetschefens efternamn angetts som projektnamn.

Gunnar Stetler misstänker också att vännen och golfpartnern har betalat minst 300 000 kronor till fastighetschefen i mutor, både i form av kontanter som överlämnats i vanliga kuvert och genom att sätta in pengarna på ett konto.

I den digra dokumentationen om fängelsemutorna finns allt från ÖP:s artiklar till uppgifter om en konsultfirma som fastighetschefen misstänks ha startat “som ett led i brottslig verksamhet kopplad till Kriminalvården”.

Överåklagaren tror att förundersökningen blir klar först framåt sommaren. Riksenheten mot korruption har fyra åklagare som just nu har 75 utredningar på gång. Korruptionsbekämpning är ingen prioriterad fråga i Sverige.

Att upptäcka mutbrott i ett komplext fängelseprojekt är som att leta efter en nål i en höstack. Eller som överåklagaren uttryckte det i en intervju:

“Bygger man en kriminalvårdsanstalt för en miljard så är det ingen som märker om man stjäl en miljon”.

7 januari 2014

Skandalen på Riksrevisionen

Dagens Nyheters avslöjanden om hur det går till bakom kulisserna på Riksrevisionen kan komma att framstå som den största politiska skandalen i Sverige i modern tid.

Det beror på att Riksrevisionen är en så unikt känslig instituation, att dess trovärdighet är av så fundamental betydelse för tilltron till hur värt land styrs.

Granskad landshövding tackar i sms chefen på Riksrevisionen för hjälpen.

Inrikes Det är en riktigt smutsig soppa som Dagens Nyheter grävt fram. I korthet handlar det om hur en landshövding i Skåne, Margareta Pålsson, köpt ut en medarbetare för 2,1 miljoner med pengar från statskassan och hur hon sedan beklagat sig när ärendet hamnat under lupp hos Riksrevisionen.

30 juni 2016

 

Riksrevisionens hemsida:
Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision bidrar vi till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt mandat att granska statliga myndigheter och verksamheter. Vi undersöker om de följer direktiv, regler och föreskrifter, om de når sina mål samt om statliga insatser är effektiva och samhällsnyttiga. Med andra ord kontrollerar vi att regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. Om vi finner brister rapporterar vi om dem och ger rekommendationer för att förbättra verksamheten. Riksrevisionen är därför en viktig del av riksdagens kontrollmakt. Ledorden i vår verksamhet är öppenhet, professionalism och oberoende.

10 jul, 2016

Kommunals kassör avgår

Fackförbundet Kommunals tredje vice ordförande och kassör Anders Bergström avgår efter avslöjandena av fackförbundets affärer och fester. Anders Bergström får nu en fallskärm, fram till pensionen ska han få 78 procent av sin lön på 72.389 kronor. Totalt handlar det om närmare två miljoner kronor för Bergström.

14 januari 2016

Kommunals ordförande avgår

Det var efter ett två dagar långt krismöte med förbundsstyrelsen som fackordföranden Annelie Nordström på onsdagen höll en mycket välbesökt presskonferens på Kommunals högkvarter på Hagagatan i Stockholm.

– Jag avgår vid nästa kongress i maj 2016. Då får medlemmarna välja en ny ordförande som får leda Kommunal in i framtiden. Fram till dess stannar jag kvar och kommer att lägga all min energi på det viktiga arbetet att göra om och göra rätt, sade Annelie Nordström.

Krav på avgång har framförts från medlemmar och avdelningar runtom i landet, efter de avslöjanden som började i förra veckan med en granskning i tidningen Aftonbladet. Det har bland annat handlat om uppträdanden av en porrstjärna på förbundets egen krog och vidlyftig representation. Strax innan Annelie Nordström tog plats bakom mikrofonerna på podiet meddelade Kommunal att nästan 10.000 personer sagt upp sitt medlemskap, vilket innebär 3,5 miljoner kronor i månaden i uteblivna avgifter, enligt beräkningar som SVT gjort.

Publicerad 2016-01-20

Sverige är mer korrupt än vi tror

Sverige är världens tredje minst korrupta land, efter Danmark och Finland. I all fall enligt Transparency international, en Berlin-baserad NGO som kartlägger just korruptionen i världen.

Och det är så vi svenskar gärna ser oss.

Som en rättskaffens nation där ett handslag duger och ingen ljuger. Kanske därför har svenskan så många uttryck för hederlighet: Vi är redbara, pålitliga, rättskaffens, rättrådiga, omutliga, reko och schyssta.

Så de senaste dagarnas avslöjanden, som bland annat hämtats ur de så kallade Panamadokumenten kommer som en ordentlig käftsmäll på Hederliga herrns redliga trut.

Nordea förfalskar fullmakter och hjälper entusiastiskt sina rikaste kunder att fly undan skatt. Samma bank lånar ut pengar till oligarker i svårt korrupta diktaturer med hjälp av målvakter och brevlådeföretag som ska dölja spåren.

För första gången på många år börjar man skymta konturerna av ett svenskt frälse, som lever efter andra regler än oss andra. En klass som har alla förmåner men inga skyldigheter.

De kan välja om de vill ingå i systemet eller inte och styrs mer av vad som ”ser snyggt ut” än den lagstiftning vi andra hukar under.

Allra tydligast blir det i Frank Belfrages fall. Som UD-tjänsteman har han försörjt sig på skattepengar hela sitt liv. Och han har levt gott.

Men pengar han borde ha skickat i retur till samhället råkar befinna sig utomlands och när han blir det minsta ifrågasatt så rycker hans forna vänner i Alliansregeringen ut.

Det finns ett gammalt svenskt uttryck som beskriver hans agerande också.

Konsultföretaget Sweco

Strax efter midsommar dömde Svea hovrätt två tidigare anställda på det stora konsultföretaget Sweco för grov bestickning, de fick nio månaders fängelse var.

För Sweco blev en följd av korruptionsavslöjandet i Ukraina att Swecos vatten- och miljöverksamhet under tre år inte kan delta i några upphandlingar med koppling till Världsbanken.

Tidigare svenska biståndsskandaler

Publicerad 2009-08-24

Gång på gång uppdagas att svenska biståndspengar använts till annat än bistånd. Här listar vi några av de värsta skandalerna.

 

2009 En svensk förundersökning om misstänkt korruption vid den svenska ambassaden i Zimbabwe läggs ner. Enligt åklagare är det omöjligt att få den misstänkta personen utlämnad. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sida-och-korruption-1.813268

2008 En svensk man anställd av en av Sidas samarbetspartners misstänks ha förskingrat miljontals kronor från ett biståndsprojekt i Palestina. http://www.dn.se/nyheter/sverige/direktor-misstankt-i-bistandsharva-pa-sida-1.754615

 

2007 Riksrevisionen riktar kraftig kritik mot hur Sveriges bistånd hanteras efter att allvarliga oegentligheter uppdagats i en granskning. http://www.dn.se/opinion/bistand-pa-villovagar-1.619674

 

2005 Ett 20-tal miljoner avsedda för ett biståndsprojekt i Kenya har försvunnit. Korruptionen kan ha pågått oupptäckt i upp till tio år http://www.dn.se/nyheter/politik/20-sida-miljoner-forsvunna-1.406279

 

2003 Sida kritiseras av sina egna revisorer för att ha betalt ut stora pengar till biståndsprojekt i Afrika och Latinamerika, trots att man känt till att det fanns stora risker för mutor, bestickning och svindleri. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sida-kritiseras-av-egna-revisorer-1.227978

Tjänstemän gripna för mutbrott

Två tjänstemän på Migrationsverket i Malmö greps i morse misstänkta för att ha sålt så kallade uppehållsrätter till ett tiotal personer från Afrika och Mellanöstern.

Min handläggare på Migrationsverket sade till mig att jag skulle betala 50 000 kronor för att få permanent uppehållstillstånd, säger en anonym man till SVT:s Sydnytt.

Han uppger att han redan i maj 2008 slog larm om att han uppmanats att betala mutor. Hans handläggare på Migrationsverket då var en av de båda tjänstemän som i dag gripits, misstänkta för grovt mutbrott.

LO:s utredare Thord Ingesson säger till tidningen att man uppskattar att minst hälften av de arbetare som fått tvååriga arbetstillstånd har betalat för dem. Prislappen ska ligga på mellan 30 000-40 000 kronor upp till över 100 000 kronor.

29 jan, 2013

Mutskandal skakar Svenska Bostäder

En tjänsteman på fastighetsbolaget Svenska Bostäder i Stockholm är misstänkt för att ha tagit emot mutor i samband med tilldelningen av hyreskontrakt för affärslokaler i bolagets nya fastigheter i Hammarby Sjöstad.
Företaget har polisanmält tjänstemannen efter att ha fått tips om oegentligheter.
Sveriges Radios Ekoredaktion har gjort en kartläggning av de företagare som hyr av Svenska Bostäder och det visar sig att fyra av fem företagare uppger
att de betalat mutor för att få sina kontrakt.

Mutorna, som uppgick till flera hundra tusen kronor per kontrakt och i ett fall ända upp till 700000 kronor, betalades till en mellanhand som sedan
ska ha vidarebefordrat en del av pengarna till den misstänkte tjänstemannen.
Tjänstemannen är nu avstängd från sin tjänst i väntan på att utredningen ska bli klar.
Enligt Ekot finns det bandupptagningar som visar att Svenska Bostäder fick
kännedom om tjänstemannens inblandning i olagligheter redan i maj.

6 MARS 2008

Fängelse för mutor på Peab

Nästa vecka väntas hovrättsdomen om en uppmärksammad muthärva där Peab och Falu kommun spelade huvudrollerna. Runt årsskiftet kom en annan mutdom, med fängelsestraff, gällande en tidigare Peabanställd.

Byggnadsarbetaren har tidigare skrivit om att Peabanställda varit inblandade i flera muthärvor. Nu rullar det rättsliga efterspelet för fullt på flera håll i landet. Om en vecka väntas hovrättsdomen gällande en uppmärksammad muthärva i Falun.
Åtalet gällde att Peabanställda under flera års tid bjudit tjänstemän från kommunen på underhållning, mat och alkohol. Förra året dömde tingsrätten två personer som arbetat på Peab och fyra som arbetat på Falu kommun till böter i målet. Fem av sex dömda överklagade och nu kommer alltså hovrättens avgörande.

Fängelsedom i Stockholm

En annan, tidigare omskriven, muthärva som rör Peabs verksamhet avgjordes av Nacka tingsrätt runt årsskiftet. En tidigare Peabanställd dömdes till ett och ett halvt års fängelse för grovt tagande av muta.
Mannen, som arbetade på Peabs jätteprojekt Mall of Scandinavia i Stockholm då brottet begicks, lät ett företag som senare blev underentreprenör på projektet sponsra hans privata företag. Sponsringen gällde alltså en verksamhet som han drev på fritiden. Enligt sponsoravtalet från 2012 skulle två miljoner kronor betalas ut under loppet av fem år.

Publicerad 22 maj 2015

Svensk byggjätte i ny mutskandal

Det svenska byggföretaget fick flera miljonuppdrag av Falu kommun utan att en upphandling genomfördes. Nu misstänks kommunens tjänstemän för mutbrott, skriver Dagens Industri.

Bygg I somras fick börsnoterade Peab en rad miljonkontrakt från Falu Kommun utan att en offentlig upphandling genomfördes. Nu är fem av kommunens tjänstemän polisanmälda misstänkta för mutbrott efter att ha bjudits på mat, alkohol och en kryssningsresa.

2011-10-25

Svenska läkare kräver mutresor

Läkemedelsindustrin: “Rena utpressningen”

Exklusiva nöjesresor, middagar och fritidsaktiviteter.

Så vill svenska läkare bli mutade.

Läkarnas metoder beskrivs av läkemedelsindustrin som utpressning.

Nu kan en ny stor mutskandal vara på väg att rullas upp.

Dagens Eko avslöjar idag att svenska läkare i en rad fall tagit initiativet till nöjesresor, middagar och fritidsaktiviteter som betalas av läkemedelsindustrin.

Lilly, ett av världens största läkemedelsföretag, säger att de utsatts för utpressningslika metoder då en grupp svenska läkare försökt få Lilly att betala en nöjesresa värd mellan 100 000 och 150 000 kronor.

– Om inte vi betalade 10 000 kronor per person för den här resan, så hotade han med att sluta föreskriva till patienter våra läkemedel, och i stället föreskriva våra konkurrenters läkemedel, säger John Ahlmark, Lillys informationsdirektör, till Ekot.

Resan skulle gå till Sydafrika där läkarna skulle spela golf, besöka vingårdar och “ha roligt tillsammans”.

Svenska folket börjar bli vana vid mutskandaler, bland annat efter flera avslöjanden i Aftonbladet om Systembolaget.

Muthärvan på Systembolaget ledde bland annat till att sju butikschefer, som misstänks ha medverkat i stödköp och tagit emot mutor från leverantörer, sparkades.

Ärendet ska upp i Arbetsdomstolen då butikscheferna anser dig vara oskyldiga. Enligt dem har Systembolagets ledning känt till och sanktionerat stödköpen.

2004-02-16

Läkare medger att läkemedelsbolagen bjuder på lyxresor

Det påstås ibland att läkare får pengar från läkemedelsbolag för att de skriver ut just det bolagets mediciner. Men stämmer detta verkligen?

Ja, för ett antal år sedan förekom detta i mindre eller större omfattning. I dag är reglerna ändrade och detta är inte längre tillåtet då det kan medföra att läkaren kan åtalas för tagande av muta och bolaget kan åtalas för bestickning.  Men då är ju problemet ur världen då? Nja, inte riktigt. Man har ändrat tillvägagångssätt.

2 Jun, 2014

Svensk läkare: ”Det satsas mer pengar på att muta läkare än på forskning”

Nisse Simonson har arbetat som läkare och kirurg i 40 år. Nu jobbar han som skribent och föreläsare och han tar bladet från munnen. I den här artikeln berättar han om hur läkemedelsbranschen bluffar och de antidepressiva medicinernas effekt är förmodligen bara en placeboeffekt.

12 Jan, 2015

Snuskommissionär avgår efter mutanklagelser

Eu-kommissionären John Dalli avgår efter mutanklagelser som indirekt riktas mot honom.

Enligt en rapport kände han till att en man försökte förmå Swedish Match att betala för att få sälja snus i framtiden.

– Snusförbudet visade sig vara till salu, säger Patrik Hildingsson, kommunikationsdirektör på Swedish Match.

2012-10-16

Swedish Match muta unik för svenskt företag

Över 500 miljoner kronor i mutor skulle det ha kostat Swedish Match att få snusförbudet i EU hävt. Det berättar idag Swedish Matchs pressavdelning för Ekot.

Torbjörn Lindhe, som under 20 år var kanslichef för Institutet Mot Mutor, säger att det är en närmast unik summa för ett svenskt företag.

Publicerat fredag 19 oktober

Region Skåne sålde sjukvård till libyska staten. Nu utreder ekobrottsmyndigheten om regionbolaget Skåne Care betalat mutor för att få kontraktet.

Ekobrottsmyndigheten utreder om regionbolaget Skåne Care betalat mutor för att få ett vårdkontrakt med libyska staten, skriver Sydsvenskan.

Publicerad:17 oktober 2013

Muthärva i samband med bygget av den nya idrotts och Nationalarenan i Solna.

Solnas f d stadsdirektör Sune Reinhold är åtalad för grovt mutbrott. Han fick ett konsultarvode på drygt 900.000 kronor för att arbeta med arenabygget, vid sidan av sin ordinarie lön från kommunen. Förre kommunalrådet Lars-Erik Salminen (M) – som inte informerade kommunstyrelsen om Reinholds extraersättning – och fyra direktörer åtalas för grov bestickning.

Publicerad 2012-02-20

Misstänkta mutor inom försvarsmakten utreds

Både försvarsmakten och försvarets materielverk utreder just nu misstänkta mutor till personal. De anställda kan ha tagit emot mutor från ett datakonsultföretag som arbetar både åt försvarsmakten och åt FMV.

I materielverkets fall handlar det om ett antal anställda som pekas ut för att ha gjort vinst för egen del när FMV skrev kontrakt med en datakonsultfirma i Stockholmsområdet. FMV:s informationschef Kurt Svensson säger till Ekot att det är en person som myndigheten bedömer som trovärdig som har framfört mutmisstankarna muntligt vid ett besök. Men hittills har den interna utredningen inte lyckats få fram några bevis för att någon på FMV låtit sig mutats. I försvarsmaktens fall är det en officer på krigsförbandsledningen på försvarshögkvarteret som i ett anonymt brev anklagas till försvaret anklagas för att ha tagit emot mutor från samma datakonsultföretag som i FMV:s fall.

 

Publicerat onsdag 10 december 2003

Försvarets spionchef utreds för mutbrott

En mutskandal skakar Must, försvarsmaktens hemliga underrättelsetjänst.
Expressen kan i dag avslöja att John Daniels, en av Musts högsta chefer, har låtit sig bjudas på en proffsboxningsgala av ett företag som fått miljonkontrakt av försvaret.
– Han anmäls i dag till personalansvarsnämnden av chefen för Must, säger Stefan Ryding-Berg, försvarsmaktens chefsjurist.

John Daniels har ett av försvarets mest känsliga chefsjobb. Han leder säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.
Daniels främsta arbetsuppgifter är att skydda försvarshemligheter, samarbeta med Säpos kontraspionage och andra länders underrättelsetjänster. Han har även ingående kontakter med FRA, Försvarets radioanstalt.
I uppdraget ingår också att han ska se till att företag som arbetar för försvarsmakten inte har anställda som kan vara säkerhetsrisker.
Avslöjandet att John Daniels låtit sig bjudas på en proffsboxningsgala blir än känsligare för Högkvarteret och Must av att IT-säkerhetsföretag, som betalade biljetten till galan, är ett av just de företag som säkerhetsgranskats av John Daniels underlydande. Företaget är också stor leverantör till Must.

Rikskrim spanar ständigt

John Daniels är privat intresserad av boxning och kampsport. Han tränar själv en gren inom den brutala sporten mixed martial arts, vilket under en längre tid väckt uppseende bland kolleger på högkvarteret i Stockholm.
Sedan flera år skickar rikskriminalpolisen spanare till sådana arrangemang. Skälet till polisens intresse är att det både bland utövare och publik anses finnas personer med varierande grad av kriminell bakgrund.
Vid ett personligt möte på Högkvarteret, 18 juli i somras, informerade en chef på rikskriminalen Must:s högste chef, brigadgeneral Stefan Kristiansson, om att polisen noterat att John Daniels i september i fjol blivit bjuden på en proffsboxningsgala i Kungliga tennishallen. Biljetten hade enligt polisen betalats av IT-säkerhetsföretaget. Polischefen informerade också, enligt Expressens uppgiftslämnare, Must-chefen om att man inom polisen såg en potentiell säkerhetsrisk i John Daniels samröre med personer i kampsportkretsar.

Valde att ligga lågt

Men i stället för att upprätta en anmälan till personalansvarsnämnden valde Must-chefen Kristiansson att ligga lågt med informationen.
– Han hade bland annat ett så kallad chefssamtal med den aktuella personen och upplyste honom om det olämpliga, säger Philip Simon på försvarsmaktens informationsavdelning.
Försvarets egen chefsjurist, Stefan Ryding-Berg, fick ingen information.
Först nu, mer än en månad efter att rikskriminalen slog larm, har chefsjuristen fått kännedom om saken. Och det först efter att Expressen ställt frågor till försvarsmakten om det lämpliga i att en Must-chef bjudits på boxningsgala av en leverantör.
I samband med Expressens granskning ringde John Daniels själv till chefsjuristen. Nu blir bjudbiljetten ett fall för försvarsmaktens personalansvarsnämnd.
Får en anställd inom försvaret ta emot en sådan gåva?
– Nej. Om en gåva är från ett företag som myndigheten har affärsförbindelser med får man överhuvudtaget inte ta emot den. Det går inte, det är förbjudet, säger Stefan Ryding-Berg.
Han har efter samtalet med Daniels haft kontakter med Must-chefen Stefan Kristiansson som i dag ska anmäla John Daniels till personalansvarsnämnden.

Kan anmälas för mutbrott

John Daniels riskerar också att bli anmäld till åklagare som misstänkt för mutbrott.
– Om det här är misstanke om mutbrott så är det en fråga som vi inte kan ta i personalansvarsnämnden. Vi är i stället skyldiga att göra en anmälan till åklagare, säger Ryding-Berg som själv sitter i nämnden.
Expressen har förgäves sökt den chef vid rikskriminalen som slog larm till försvaret och IT-säkerhetsföretagets vd för kommentarer.

Publicerad 29 aug 2008 kl 05.42

Anklagas för flera mutbrott

Det är ett kontroversiellt företag Sjöfartsverket köpt helikoptrar av. Samtidigt som den svenska statliga myndigheten gör affärer med Agusta Westland anklagas företaget för grova mutbrott.

 

Det är ett kontroversiellt företag Sjöfartsverket köpt helikoptrar av. Samtidigt som den svenska statliga myndigheten gör affärer med Agusta Westland anklagas företaget för grova mutbrott.

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

UG – Det italienska handslaget

I en jätteaffär med den indiska försvarsmakten ska den italienska helikoptertillverkaren via agenter ha betalat ut miljonbelopp i mutor. Och precis som i affären med Sjöfartsverket spelade köparens kravspecifikation en viktig roll. Förutsättningarna för upphandlingen ska ha ändrats för att stämma överens med just Agusta Westlands helikopter.

Enligt de italienska åklagarna sänktes flygnivån från 18 000 till 15 000 fot och dessutom gjordes ett test av de konkurrerande helikoptermodellernas motorer, något som ledde till att Agusta Westland fick övertaget eftersom företagets helikoptrar har tre motorer och inte två som konkurrenternas.

– Dessa förändringar av de krav som fanns i upphandlingen ledde till att Agusta Westland kunde delta i processen och därefter vinna kontraktet, säger Emiliano Fittipaldi, undersökande journalist på tidningen l’Espresso i Rom, som har granskat affären.

Största mutskandalen sedan Bofors

I indiska NDTV beskrivs affären som en av de största mutskandalerna sedan Bofors. Agusta Westland tillbakavisar anklagelserna om mutor men i höstas dömdes två höga chefer till två års fängelse för att ha skickat falska fakturor på 20 miljoner euro till Agusta Westlands moderbolag Finmeccanica. Åtalet om internationell korruption är ännu inte slutligt avgjort.

– Än så länge har ingen dömts, det är för tidigt för det. De två chefer som dömts till fängelse i två år, friades dock för internationell korruption, säger Emiliano Fittipaldi och fortsätter:

– I Indien pågår för närvarande en utredning, där 21 personer är inblandade. Nu väntar man på att två italienska medlare i maj kommer att anlända för att delta i förhandlingarna.

Kände inte till affären

Sjöfartsverkets ställföreträdande generaldirektör, Noomi Eriksson, säger att hon inte kände till affären mellan Agusta Westland och den indiska försvarsmakten.

Reporter: Borde inte ni känna till om er leverantör är indragen i mutaffärer?

– Det kanske vi borde ha känt till. Det kan jag hålla med om. Men det var inte så i det här fallet.

Reporter: Och du kan försäkra oss om att ingen på Sjöfartsverket, varken du eller någon annan som har varit inblandad i den här affären, har tagit emot kickbacks?

– Jag kan garantera att jag själv inte har tagit emot några kickbacks. Jag kan ju naturligtvis inte garantera någonting för någon annans räkning. Men det är ingenting som jag känner till. Och jag kan säga att om det är så att det är något som har förekommit så är det helt oacceptabelt.

UG har inte hittat belägg för mutbrott i affären med Sjöfartsverket, men Agusta Westland har dragits in i mututredningar i ytterligare två länder, Panama och Kanada.

Uppdrag granskning har vid flera tillfällen bett om en intervju med Agusta Westland, men högsta ledningen har sagt nej. Företaget tillbakavisar alla anklagelser om mutbrott.

Publicerad: 29 april 2015 16:00

 

”Skvallersajt” ska sätta stopp för korruption inom försvaret

Försvarets materialverk ska sätta stopp för korruption.

Nu lanserar de en ”skvallersajt”.

Efter att ha drabbats av frågetecken vid upphandlingar den senaste tiden lanserar ny Försvarets materielverk, FMV en ny nättjänst.

På den ska potentiella visselblåsare kunna slå larm om oegentligheter inom myndigheten, skriver Svenska Dagbladet.

”Visslarfunktionen” är enligt tidningen en extern datatjänst där anställda, leverantörer och privatpersoner ska kunna höja varningsflagg mot mutor, bestickning och korruption.

Försvarets materialverk omsätter årligen 20 miljarder kronor och köper in majoriteten av Sveriges försvarsmateriel.

– Det är stora belopp. Det handlar om 17-18 miljarder kronor som är upphandlingar och logistik. Så visst kan frestelsen finnas där. Därför är det extra viktigt att vara noggrann, säger Lena Erixon, generaldirektör på FMV, till SvD.

2014-04-06

 

Flera officerare anklagas för att ha tagit mutor

Flera anställda vid Försvarshögkvarteret och Försvarets materielverk (FMV) anklagas för att ha tagit emot mutor på hundratusentals kronor från ett it-företag. Bägge myndigheterna har nyligen startat omfattande utredningar i det känsliga ärendet.

10 dec, 2003

Spara artikel

Dela artikeln:

Flera officerare anklagas för att ha tagit mutor

 

Det mellansvenska it-bolaget misstänks ha fått beställningar av de utpekade personerna, däribland en major och flera andra officerare, för sammanlagt miljontals kronor. Från försvarshögkvarterets sida handlar det om riktade beställningar till ett värda av sex miljoner kronor. På FMV handlar det om riktade beställningar för mellan tio och tjugo miljoner kronor per år.
Det är anställda vid it-bolaget som slagit larm i två anmälningar till FMV och till chefen för försvarets krigsförbandsavdelning. Enligt personerna bakom anmälan ska FMV ha betalat miljontals kronor för tjänster som de aldrig ens fått.

10 dec, 2003

Statens hemliga miljardavtal

Statens uppgift är att kontrollera vapenförsäljningen. Fokus kan nu avslöja att staten också tjänar miljarder på den.

På det stora hamnområdet Docklands i London visar hundratals företag upp sina produkter, delar ut broschyrer och bjuder på snittar eller smågodis. Vore det inte för alla målsökande robotar, kulsprutor och kamouflageuniformer skulle detta ha kunnat vara vilken företagsmässa som helst. Det är det inte. DSEi (Defence Systems & Equipment International), som äger rum i september varje år, är krigsindustrins speciella marknadsplats.

De svenska vapentillverkarna har sedan länge sin givna plats på denna mässa. Bofors, Saab och Hägglunds är mycket starka varumärken bland militära uppköpare från jordens alla hörn. Det lilla landet Sverige är den nionde största exportören av krigsmateriel i världen. Svenska vapensystem ligger i ofta framkant när det gäller teknologi, precision och, om man får tro vissa reklamfilmer från mässan, dödsbringande verkan.

Den svenska vapenexporten uppgick förra året till 13,5 miljarder kronor vilket är ett nytt rekord. Självklart är detta goda nyheter för aktieägarna i vapenindustrin. Fokus kan nu avslöja att även den svenska staten under årens lopp har tjänat miljardbelopp på exportframgångarna.

Statliga Försvarets materielverk (FMV) har nämligen varit med och utvecklat flera av de svenska exportsuccéerna. Det gör att en royalty på tre till fem procent betalas till FMV varje gång dessa vapen säljs utomlands. Ju mer Bofors »intelligenta« granater, eller Hägglunds Stridsfordon 90 säljer, desto mer pengar tjänar Sverige.

Totalt ger detta system, som har funnits sedan början av 1980-talet, staten intäkter på flera hundra miljoner kronor om året.

Men pengarna syns bara till en liten del i FMV:s bokföring. Det finns visserligen en post i verkets årsredovisning som berättar om royaltyer, men för år 2009 var den offentliga siffran bara 1,2 miljoner kronor.

I själva verket göms pengarna i hemliga transaktioner. Den stora delen av royaltyn i FMV:s uppgörelser räknas bort redan innan pengarna nått de offentliga räkenskaperna. Om FMV till exempel vill bygga om några omoderna stridsvagnar, betala en skuld till en leverantör eller uppgradera ett datorprogram, kan de kvitta detta mot försvarsindustrins royaltyavtal.

Toni Eriksson, kommunikationschef på FMV, bekräftar att royaltyavtalen används på detta sätt och att de därmed inte är synliga i FMV:s årsredovisning.

– Jag kan inte svara på hur mycket pengar som på detta sätt tillfaller FMV och svenska staten. En sådan beräkning skulle kräva mycket research och tar tid att genomföra, säger han.

Därmed gynnar pengarna det svenska försvaret, men då de inte har formen av direkta inbetalningar in i FMV:s kassa hamnar de utanför riksdagens kontroll.

Miljöpartisten Peter Rådberg, medlem av riksdagens försvarsutskott, kräver nu att FMV redovisar storleken på de hemliga avtalen.

– Det är mycket otillfredsställande att vi inte har fått den här informationen direkt från Försvarsmakten. De måste nu redovisa exakt vad de satsar på. De måste bli mycket mera öppna. Vi ställer ofta frågor till Försvarsmakten när de kommer till riksdagen men vi får sällan några svar, säger han.

Anna Ek, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, är också kritisk mot de hemliga avtalen. Hon menar att det är ett systemfel att låta ekonomiska incitament styra säkerhets- och försvarspolitiken. Systemet med royaltyer gör att försvaret låses fast vid svenska vapentillverkare.

Det ger Sverige stora överskott av vissa vapenslag, som svenska företag tillverkar, menar hon. Däremot räcker inte pengarna till exempel till sjukvårdshelikoptrar som det verkar finnas ett behov av.

Försvarsindustrin tycker däremot att systemet med royaltyer fungerar utmärkt. I och med att staten går in med investeringar i nya avancerade vapensystem kan Sverige få fram produkter som är eftertraktade på världsmarknaden. Samtidigt gynnas det svenska försvaret genom intäkterna från avtalen.

Jan Söderström, vd för BAE Systems Hägglunds, nämnde royaltysystemet i en upprörd debattartikel i SvD förra året.

»Vi på Hägglunds gillar inte att klaga. Och inte att överklaga. Vi är industrifolk – företagsledare, ingenjörer, ekonomer, tekniker och metallarbetare – och lägger ner hela vårt engagemang och arbete på att utveckla och sälja högkvalitativa produkter. Det har under åren gett hundratals miljoner i royaltyintäkter till den svenska statskassan och exportintäkter till Sverige.«

BAE Hägglunds, som bland annat tillverkar stridsfordon, hävdar att deras royaltyavtal har gett staten mer än en miljard kronor under en tioårsperiod. Bland annat som kompensation för försäljningssuccén Stridsfordon 90 och vissa bandvagnar.

Försvarsindustrin är nu oroad över att royaltysystemet ska minska i omfattning. I och med den nya försvarspolitiken, där en större andel färdigutvecklade vapen ska köpas, kommer FMV att lägga mindre pengar på att utveckla nya system tillsammans med industrin.

Marinette Radebo, informationsdirektör på försvarsindustrins intresseorganisation Säkerhets- och försvarsföretagen, tycker också att systemet är väl fungerande. Hon berättar att andra industrier i Sverige sneglar på FMV:s och försvarsindustrins uppgörelse.

– Vi har blivit tillfrågade att berätta om det här systemet för andra branscher. Om de hade de haft ett liknande system hade staten också kunnat få igen pengar när olika produkter har blivit internationella framgångar, säger hon.

Om FMV-systemet med royaltyer avvecklas måste den svenska försvarsindustrin, precis som den civila sektorn, själva stå för investeringarna i nya vapensystem. Det är en utveckling som flera personer inom industrin varnar för. Sverige riskerar då att förlora sin position som världsledande vapentillverkare.

Anna Ek tycker tvärtom att en avveckling av systemet skulle vara bra. Det gör att försvaret inte behöver beställa hundratals stridsflygplan eller avancerade krigsfartyg som man måste ställa i malpåse direkt efter leverans från fabriken. I dag står till exempel en stor del av flygvapnets Jas-plan oanvända.

– I fallet med Jas har vi sett vad det leder till när staten går in och sponsrar vapenindustrin. När staten har satsat stora pengar i utvecklingen av ett vapensystem tvingas man behålla det bara för att inte förlora sin investering, säger hon.

I några fall har FMV på egen hand agerat som vapenexportör. Överproduktionen av olika svenska vapensystem har gjort att FMV måste ägna mycket tid åt att försöka sälja eller hyra ut olika vapensystem. Bland annat har myndigheten sålt sex Jas-plan till Thailand och hyrt ut flygplan till Ungern och Tjeckien.

Efter nyår kommer försäljningen av överblivna svenska vapensystem successivt att tas över av en nyinrättad myndighet, den så kallade Försvarsexportmyndigheten. Denna myndighet ska också hjälpa de svenska vapentillverkarna att sälja sina produkter på export. Även denna verksamhet är Anna Ek skeptisk till.

– Det är helt absurt. Vapenindustrin har fått sin egen lobbyorganisation som är initierad av regeringen och finansierad av skattebetalarna. Svenska utrikespolitiska målsättningar klingar falskt när det nu också visar sig att staten ökar sina förtjänster genom royaltyer, säger hon.

November 19, 2010

Saab Training Systems inblandade i mutbrott

En officer på P4:s regemente i Skaraborg ska ha försökt muta en anställd på Saab Training Systems i Huskvarna genom att läcka uppgifter mot betalning. Informationen var sekretessbelagd och handlade om andra uppdragsgivare i en pågående upphandling. Saab Training Systems tillverkar och marknadsför avancerad militär utbildningsmateriel och uppgifterna rörde ett projekt på Kvarn. Kontakten togs i mars tidigare i år och officeren antydde enligt corren.se att om inte Saab Training Systems var intresserade av informationen skulle andra kanske vara det.

Publicerad 2 juni 2010

Utbildningsplatser vid Uppsala universitet del i JAS-affär

Tvååriga masterprogram vid svenska lärosäten för 70 thailändska studenter var en del i det avtal som svenska staten slöt med det thailändska flygvapnet när de sålde Jas-plan till Thailand 2007. Ergo kan nu bekräfta att minst tre av dessa utbildningsplatser har köpts från Uppsala universitet av Försvarets Materielverk.

Läsarfinansierad utrikesjournalistik
Den digitala plattformen Blank Spot Project lanserades våren 2015 med syfte att kasta ljus över undanskymda vinklar och händelser internationellt. Reportagen finansieras av medlemskap och donationer och alla reportage ligger fritt tillgängliga på nätet. Sidan kunde startas med hjälp av en så kallad ”crowd funding”-kampanj. Chefredaktör och en av initiativtagarna är journalisten Martin Schibbye.
Journalisten Nils Resares reportage ”När diktaturen fick köpa Jasplan” avslöjar vilka erbjudande Sverige gav militärdiktaturen i Thailand i samband med försäljningen av Jasplan 2007. Reportaget ingår i en tredelad serie om krisen i Thailand och går att läsa här.

FMV – Försvarets materielverk är en myndighet under Försvarsdepartementet. FMV förser det svenska försvaret med försvarsmateriel och tjänster.

JAS – Jas-planen heter egentligen Saab 39 Gripen och är stridsflygplan tillverkade av Saab. Jas står för “jakt”, “attack”, “spaning”. Förutom exporten till Thailand har Gripen sålts till Sydafrika. Tjeckien och Ungern hyr flygplan. Uppdrag granskning har avslöjat mutor i flera Jas-affärer, bland annat tiotals miljoner kronor som betalats av Saab och dess delägare för att affären skulle gå igenom. Just nu pågår en försäljning till Brasilien, som beställt flygplan värda 16,4 miljarder.

Relaterade artiklar

Nya uppgifter. De thailändska JAS-stipendiaterna hade inte kunnat antas till svensk utbildning om inte Jan Björklund hade beviljat undantag.

Den 30 september publicerade reportagesajten Blank Spot Project (se faktaruta) ett reportage där man avslöjade att den militärjunta som störtat Thailands folkvalde premiärminister var styrande när Sveriges Jas-affär med Thailand gick igenom 2007. Svenska staten sålde alltså stridsflygplan till en militärdiktatur – något som blev möjligt tack vare att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, 2004 gjorde bedömningen att Thailand uppfyllde regelverket för svensk vapenexport. Detta trots att stormningen av Krue-Se-moskén – ett av de värsta militära övergreppen i Thailands historia – hade skett bara några månader tidigare.

När den thailändska militärjuntan kom till makten 2006 gällde fortfarande det marknadsföringstillstånd som ISP hade utfärdat två år tidigare och Sverige kunde därför fortsätta förhandlingarna om vapenförsäljning till Thailand, men nu istället med militärjuntan. I oktober 2007 kungjorde det thailändska flygvapnet att de i en första omgång köpte sex Jas-plan för 3,8 miljarder kronor. Det visade sig att det dock inte bara vara krigsutrustning och -utbildning som ingick i avtalet.

Nils Resare – skribenten bakom Blank Spot Project-reportaget – fick via Försvarsexportmyndigheten (FXM) veta att 37 officerare ska ha fått stipendier från Sverige för att studera vid svenska universitet och högskolor som en del i Jas-överenskommelsen. Men varför, vem som betalade utbildningsplatserna, hur mycket de kostade och vilka stipendiaterna var är höljt i ett dunkel.

När Ergo kontaktar FXM för att ta reda på just det blir vi hänvisade till Försvarets materielverk, FMV, som ska ha skött köpen med utbildningsplatserna vid svenska universitet. Där får vi via mejl svar av FMVs presschef Louise Bjarke.
– Tvååriga masterprogram för 70 studenter var en del av avtalen mellan svenska staten och thailändska staten. Varför kan jag inte svara på och avtalen omfattas av sekretess.
Det visar sig alltså vara långt fler än 37 utbildningsplatser som ingått överenskommelsen mellan den svenska staten och den thailändska. Men varför köpet av utbildningsplatser över huvud taget var en del i överenskommelsen blir än mer oklart, Louise Bjarke vidhåller nämligen att det är Thailand som har stått för notan.
– FMV köpte masterprogrammen av svenska universitet och högskolor för i genomsnitt 175 000 kronor per år och student för universitetens administrativa kostnader och kursavgifter. FMV fakturerade sedan FXM (Försvarsexportmyndigheten) för kostnaderna. I slutändan har Thailand betalat för utbildningarna. Det är alltså Thailand som har köpt utbildningarna, inte Sverige, skriver hon i mejlet.
De thailändska studenter som har fått komma till Sverige och studera har, enligt Louise Bjarke, valts ut av den thailändska staten och har själva fått välja studieinriktning. Det har alltså inte rört sig om militära utbildningar, utan om civila, och omfattar allt från Sustainable Urban Design till Asian Studies och Biotechnology. FMVs roll ska ha varit att tydliggöra att studenterna måste uppfylla de krav på förkunskaper och kompetens som de valda utbildningarna föreskriver.
– Studenterna kommer från olika statliga institutioner, Royal Thai Air Force respektive andra försvarsgrenar i Thailand, avslutar Louise Bjarke sitt mejl.

Enligt FMV ska alltså Thailand själva ha valt ut vilka personer de ville skulle studera i Sverige, vad de skulle studera och ska själva ha bekostat de utbildningarna. Om FMVs enda funktion var att förmedla inköpen av studieplatser och upplysa de presumtiva studenterna om vilka förkunskapskrav till utbildningarna som krävdes, är det svårt att förstå dragkraften i erbjudandet som en del i Jas-affären. Varför agerade FMV mellanhand?

I Sverige är det olagligt att sälja studieplatser till privatpersoner. Sökande studenter antas till utbildningar på merit eller via specifika urvalsgrupper. Även om studenter från länder utanför EES sedan 2011 måste betala studieavgift, blir de antagna baserat på dessa villkor – det vill säga, inte heller de köper sina utbildningsplatser i strikt mening. Undantaget från dessa regler är så kallade uppdragsutbildningar, vilket det rör sig om i fallet med Jas-överenskommelsen. En uppdragsutbildning innebär att universitetet säljer utbildningar till aktörer som vill utbilda yrkesverksamma inom sin sektor. Det kan röra sig om allt från en endagsutbildning till helårsutbildningar där deltagarna kan erhålla intyg eller till och med akademiska poäng och examina. Vid Uppsala universitet har avdelningen för uppdragsutbildning ansvar för att administrativt utforma och leverera dessa typer av utbildningar. Och det är just där vi hittar några av de thailändska studenter som fått sin utbildning betald i Sverige.

Totalt får vi ut beställningserkännande och kontrakt för tre uppdragsutbildningar som har beställts av FMV sedan 2007. Och de avser alla studenter från Thailand – ”Utbildningen ingår i ’Bilateral Cooperation’-delen i avtalet mellan FMV och det thailändska flygvapnet rörande försäljning av Gripen till Thailand”, står i beskrivningen av beställningarna. Det tidigaste av dessa kontrakt rör en tvåårig masterutbildning för en thailändsk student vid biomedicinskt centrum, BMC, som påbörjas under 2012. Totalt har studenten kostat beställaren, alltså FMV, 574 500 kronor, varav 270 000 är kostnader för utbildningen och 277 500 är administrativt stöd till Uppsala universitet inklusive hyra för tillhandahållen bostad. Det senare kontraktet avser två thailändska studenter som totalt kostar beställaren 694 000 kronor och som, av allt att döma, studerar i Uppsala i detta nu.

Att uppdragsutbildningar köps av myndigheter till enstaka personer är ovanligt, berättar Karin Folcker som är kommunikationsansvarig på Uppsala universitets avdelning för uppdragsutbildning.
– Vi jobbar framför allt mot myndigheter och andra aktörer inom offentlig sektor där uppdragsbeställaren köper utbildningar för hela grupper, säger Karin Folcker.
När avdelningen för uppdragsutbildning fick den ovanliga beställningen av uppdragsutbildningar för thailändska studenter från FMV hade de ingen möjlighet att påverka beslutet om försäljning.
– Beslutet fattades på regeringsnivå för oss och för ett antal andra svenska lärosäten. Det är klart att vi funderade lite över beställningen, men det var ett centralt beslut och sådana kan vi inte påverka, säger Anna Sjöström som är biträdande chef vid avdelningen för uppdragsutbildning.
Precis som för andra utbildningsplatser på program som köps som en uppdragsutbildning så har de thailändska studenternas antagning vid universitetet inte inneburit att några studieplatser har tagits från studenter som söker in på akademisk merit.
– Man skapar en ny plats. Det är aldrig så att man konkurrerar ut andra sökande. Och det är full kostnadstäckning som gäller för de som antas via uppdragsutbildningen. För enskilda institutioners del kan det ofta innebära en vinst ekonomiskt och en möjlighet att integrera andra perspektiv i utbildningen när de får in studenter från uppdragsutbildningar, säger Anna Sjöström.
Har ni några riktlinjer som säger att ni inte får sälja till vissa aktörer? I det här fallet gick ju beställningen genom FMV, men om det hade varit Thailändska staten själva, eller i det här fallet militärjuntan, som ville köpa utbildningarna direkt, hade ni kunnat sälja till dem då?
– Vi följer de riktlinjer universitetet har och regeringens förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. När man vill inleda samarbeten och sälja uppdragsutbildningar till exempelvis Kina kan det uppstå diskussioner inom universitetet och när det kommer till länder som Kina och Thailand får man göra en avvägning. Det är svårt just därför att ett utbildningssamarbete också skulle kunna innebära att man bidrar till en demokratisk utveckling i länderna, säger Anna Sjöström.
I skrivande stund har Uppsala universitets avdelning för uppdragsutbildning inte fått några nya förfrågningar om utbildningsplatser för thailändska studenter från FMV.

Även Chalmers Tekniska Högskola visar sig ha sålt utbildningsplatser till tre studenter. Nils Resare, Blank Spot Project-skribenten, får prata med Jörgen Sjöberg som är strategisk verksamhetsutvecklare och rektors rådgivare vid Chalmers. Han berättar att det 2009 kom en thailändsk student, förmedlad via FMV, där de gjorde ett avsteg från den antagningsordning de hade.
– Under många år har vi ansträngt oss för att få bra utländska studenter till Chalmers i ett internationaliseringssyfte. Vi tar gärna emot dem om de har möjlighet att få försörjningsstöd från olika håll. Därför var det inte så förfärligt anmärkningsvärt att vi gjorde den här antagningen, berättar Jörgen Sjöberg för Nils Resare.
Avsteget från antagningsordningen innebar att den thailändska student som då kom till Chalmers via ett kungligt thailändskt stipendium ingick i en särskild antagningsgrupp där kursanmälan inkom senare än vad den får göra för privatpersoner som söker in på akademiska meriter. Chalmers var heller inte inblandade i själva urvalet av studenten, vilket lärosätena ska vara, även när det gäller stipendiater. Istället var det den thailändska stipendieorganisationen som gjorde urvalet.
– Det är lite bekymmersamt. Vi tycker normalt att man ska göra ett urval på grundval av kompetens. Då är vi lite obekväma med att olika stipendieorganisationer väljer vilka som ska ha stipendier innan vi gjort ett urval på vetenskaplig meritering, säger Jörgen Sjöberg.
Efter att antagningen av den första thailändska studenten visade sig stå i konflikt med Chalmers inre regelverk valde man att till de två nästkommande studenterna göra om de utbildningarna man kunde erbjuda till uppdragsutbildningar. Vi vet ännu inte om liknande avsteg från antagningsordningen kan ha skett vid Uppsala universitet i samband med FMVs och thailändska flygvapnets Bilateral Cooperation-avtal.

Exakt vilka de thailändska studenter som fått sina studier i Sverige betalda via FMV är vet vi i nuläget inte. Deras profiler på sociala medier ger inte intrycket av att de på något sätt skulle vara kopplade till den thailändska militärjuntan. Att det skulle röra sig om officerare som fått sin utbildning betald känns inte särskilt troligt. Däremot får vi veta att Försvarshögskolan (FHS) – som sedan september i år har ingått i ett samarbetsavtal med Jas-tillverkaren Saab – från början var tänkta att utbilda thailändska officerare i samband med att Jas-affären med Thailand gick igenom.
– Kan inte ge alla detaljer, men utbildningen av thailändska officerare på FHS genomfördes aldrig, då beställaren ansåg att det skulle bli för dyrt, berättar Gunnar Hult, chef för militärvetenskapliga institutionen vid FHS.

Frågor kring huruvida försvaret kände till överenskommelsen med studieplatser i Jas-affären togs upp i en riksdagsdebatt 15 oktober efter en interpellation framlagd av riksdagsledamot Stig Henriksson (V) till försvarsminister Peter Hultqvist (S). Försvarsministern vidhåller dock i sitt anförande att de aktuella utbildningarna ingår i leveranskontrakten och i den slutgiltiga köpesumman för Jas-planen: ”Det är således inte fråga om motköp” menar han.

Men skulle det visa sig att de thailändska studenter som har fått sin utbildning betald via FMV har kopplingar till den militärjunta som just nu styr Thailand kan det röra sig om ett mutbrott. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen gjorde därför en polisanmälan mot FMV 13 oktober för att undersöka om ett mutbrott har begåtts.

Publicerad 2015-11-03 15:02

FMV polisanmält för mutbrott

Svenska Freds- och skiljedomsföreningen har polisanmält Försvarets materielverk, FMV, för misstänkt mutbrott. Orsaken är att 37 thailändska officerare har erbjudits utbildning vid svenska högskolor och universitet. Thailand har köpt sammanlagt tolv Gripen-plan och dessutom system från Sverige vid två tillfällen.Svenska Freds- och skiljedomsföreningen vill att polisen utreder om det finns något samband mellan officerarnas utbildning och vapenaffärerna.Enligt Svenska Freds- och skiljedomsföreningen förekommer mutor ofta i samband med internationella vapenaffärer.

13 okt 2015

FMV-chef tog mutor från Saab-anställd

Chef på Försvarets Materielverk bjöds på krogen av Saabanställd. Nu får han dryga böter.

Projektchefen minns festkvällen på Wallmans Salonger med oxfilé, starköl, sprit och franskt Rhonevin mycket dåligt.

Inte heller minns han vem som tog notan på Rival eller Bröderna Olsson. Den 46-årige FMV-chefen döms nu till dryga böter för mutbrotten på Stockholmskrogarna.
– Vet inte vem som tog den notan, eller om vi helt enkelt skramlade där, svarar 46-åringen på förhörsfrågan om en av bjudmiddagarna.

Den nu bestickningsmisstänkte tjänstemannen på Saab i Arboga bjöd projektchefen vid Försvarets Materielverks huvudkontor på krogen för sammanlagt ett femsiffrigt belopp.

FMV-chefen lät sig bjudas på starköl, vin och sprit inne i World Trade Center, på Bröderna Olsson, stekhuset Jensens, Rival, Göta Källare och Wallmans Salonger i Stockholm. Samt även på krogar i Arboga och Köping och på thaikrogen Vita Elefanten i Enköping.

På grund av preskriptionstiden har åklagare Anna Remse endast straffat 46-åringen för en tredjedel av krogbesöken. Misstankar om att 46-åringen även tagit emot motorcykelutrustning av samme tjänsteman har skrivits av av samma anledning.

Projektledaren har accepterat strafföreläggande på 12 000 kronor.

Skanska i ny storm: Muthärva i Brasilien

Först en misstänkt muthärva i Tjeckien.

Nu rapporterar Ekot om att det på nytt blåser kring Skanska.

Byggjätten anklagas för kartellbildning – och för att på nytt ha betalat mutor till det statliga oljebolaget i Brasilien: Petrobras.

– Kring Petrobas pågår det en jättelik korruptionsskandal där vi har nämnts. Vi ser otroligt allvarligt på den situationen, säger presschefen Edvard Lind till Expressen.

På kort tid har två misstänkta muthärvor seglat upp kring den svenska byggjätten Skanskas utländska verksamhet.

Den 17 mars rapporterade SR Ekot att Skanska var inblandade i en misstänkt muthärva i Tjeckien, som ska ha uppdagats i en internrevision.

Två dagar senare skrev Skanska på sin hemsida att man tillsatt en extern granskning efter avslöjandet: “Skanska ser mycket allvarligt på misstankar om etiska överträdelser och har en nolltolerans mot korruption. Därför tillsätts en extern oberoende granskning av projekt R7.”

Samtidigt kommer uppgifter om en ny misstänkt muthärva.

Den här gången i Brasilien.

Åklagaren Carlos Fernando dos Santos Lima ansvarar för polisutredningen:

– Skanskas anställda har personligen betalat ut mutor till Petrobras chefer, hävdar han. Skanska ledde några av de företagskonsortier som hade kontrakt med Petrobras.

Enligt Ekot har en av statliga Petrobras chefer i polisförhör erkänt att han har tagit emot miljontals kronor i mutor från den svenska byggjättens representant i Brasiliea. Pengarna ska i smyg ha överlämnats på ett lyxhotell i Rio de Janeiro.

Åklagaren menar att det finns bra bevisning som styrker mutskandalen.

– Vi har flera vittnesmål, telefonavlyssning och dokument som visar på Skanskas deltagande i företagskartellen.

Han säger också:

– Skanska har nekat till anklagelserna om mutor och kartellbildning, och vill inte samarbeta med oss, säger Carlos Fernando dos Santos Lima.

Att Skanska inte ska ha velat samarbeta är ny information, enligt presschefen Edvard Lind:

– Det känner vi inte alls igen. Så det håller vi på att undersöka, säger han till Expressen.

Hur mycket skadar det här Skanska som varumärke?

– Det är svårt för oss att bedöma. Det avgörs ju av andra.

Publicerad 24 mar 2015

Topp-polis anhölls för mutor

En kommissarie vid Stockholmspolisen har anhållits misstänkt för grovt mutbrott och grovt tjänstefel.
Polismannen har haft en ledande befattning i kampen mot den tunga organiserade brottsligheten.
– Detta kan vara en av de största skandalerna inom svensk polis om misstankarna visar sig vara riktiga, säger en källa.

Publicerad 21 mar 2007

Polisens avtal kan ha slutits med mutor

DN kan nu avslöja att Polisen har dragits in i den stora muthärvan inom Kriminalvården. Den misstänkte toppchefen slöt under sin tid på Rikspolisstyrelsen avtal om att hyra lokaler för 50 miljoner kronor. För detta ska han ha fått hundratusentals kronor i egen ficka.

Den största mutskandalen i det offentliga Sverige växer ytterligare. Tidigare har misstankarna gällt mutor när Kriminalvården har anlitat byggföretag vid beställningar av nya anstalter för hundratals miljoner kronor.

Men nu granskar polisen också affärer som den mutmisstänkte toppchefen, som vi kallar X, gjorde under sin tid på Rikspolisstyrelsen. I december 2004 skrev han på egen hand under ett hyresavtal för Polisens administrativa center i Linköping. Avtalet är skrivet så att polisen tvingas hyra lokalerna i hela 18 år, något som strider mot reglerna för statliga avtal.

Inga avtal får slutas för längre tid än sex år utan regeringens medgivande. Dessutom saknade han befogenhet att fatta ett sådant beslut. Den totala hyreskostnaden ligger på cirka 50 miljoner kronor och polisen sitter fortfarande fast i hyresavtalet.

Redan då reagerade flera chefer på Rikspolisstyrelsen mot avtalet. Ann-Sofie Löth var chefscontroller och menade att den misstänkte chefen hade slutit ett för dyrt avtal. Andra anbud fanns inte registrerade hos polisen utan hade skickats hem till X personligen.

– Jag försökte förhandla oss ur kontraktet men hyresvärden var inte intresserad, berättar Ann-Sofie Löth.

Polisens internutredningar inledde då en utredning mot X om trolöshet mot huvudman. Men utredningen lades ned.

– Jag kan inte avgöra om det var en direkt felaktig upphandling men jag kände mig inte trygg med anbuden. Den här chefen jobbade på egen hand och valde det dyraste av tre alternativ, berättar Ann-Marie Begler.

Hon var då överdirektör på Rikspolisstyrelsen och den som egentligen skulle skriva under hyresavtalet.

Nu har både Ann-Marie Begler och Ann-Sofie Löth förhörts som vittnen i den pågående mututredningen om hyresaffären för sex år sedan. Orsaken är att utredarna har funnit bevis för att X själv tog emot stora belopp efter hyresavtalet. Bevisningen består av ett annat avtal mellan fastighetsägaren som hyrde ut till polisen och ett bolag som ägs av en nära vän till X. Avtalet har inneburit att vännens bolag fick cirka 750.000 kronor.

Strax därefter åkte X och vännen på en gemensam jorden-runt-resa med sina familjer. En misstanke är att de 750 000 kronorna användes för att betala resan. I november 2005 slutade X på Rikspolisstyrelsen och gick till Kriminalvården.

Toppchefens vän är också misstänkt i muthärvan och hans bolag är inblandat i en annan affär. Han ska ha byggt ett fritidshus åt X för 2,5 miljoner kronor. Enligt utredarna är den affären en muta för kontrakt som har att göra med byggen av anstalter för Kriminalvården.

Överåklagare Gunnar Stetler vill inte kommentera de nya misstankarna.

– Det här ärendet har blivit mer omfattande än jag tänkte från början och det har också lett till väsentligt mycket mer utredning, är allt Gunnar Stetler vill berätta.
Den misstänkte toppchefens advokat Rune Brännström vill inte kommentera misstankarna mot sin klient.

– Han förnekar brott, men jag varken vill eller kan kommentera enskildheter i utredningen, säger Rune Brännström.

Fastighetsägaren som slöt hyresavtalet med Rikspolisstyrelsen säger till DN att polisen har förhört honom om affären.

– Jag uppfattade att jag gav polisen en förklaring som de accepterade, säger han.
Själv har fastighetsägaren inte delgivits misstanke om delaktighet i muthärvan. Han bekräftar att hans bolag slöt ett avtal med vännen till den misstänkte toppchefen.

– Jag anlitade hans bolag för en fastighetsförsäljning. Det har ingenting att göra med avtalet med Rikspolisstyrelsen, säger han.

Publicerad 2011-04-06

Härnösands kommun polisanmäler sex medarbetare för korruption

Tjänstemän vid samhällsförvaltningen har låtit sig bjudas på luncher och middagar av entreprenören NCC Roads. Dessutom har ett flertal personer, varav en förtroendevald politiker, fått gratis årskort på simhallen. Nu polisanmäler Härnösands kommun sex anställda och före detta anställda.

I augusti begärde Samhällsnämnden i Härnösand en särskild granskning efter misstankar om korruption och oegentligheter i kommunen. Då framkom att tjänstemän vid samhällshällsförvaltningen har låtit sig bjudas på luncher och middagar av entreprenören NCC Roads. Det handlar enligt kommunen inte om höga belopp, men tjänstemännen har riskerat att försätta sig i beroendeställning. Det finns också oklarheter när det gäller den ekonomiska redovisningen och brister i uppföljningen av hur avtalet har följts.

– Vi har stängt av den polisanmälda personalen från tjänst, säger kommundirektör Sofia Pettersson.

15 december 2015

Bensinbolag inför rätta – misstänkta för kartell

Publicerat måndag 9 september 2002 kl 17.29

Rättegången mot fem av Sveriges största bensinbolag inleddes på måndagen. Bensinbolagen anklagas för att ha gjort upp om vilka rabatter kunderna ska få när de tankar.

Bengt Åke Mörk är en av dem som brukar tanka vid en Statoilmack i Stockholm. –Jag tror kanske inte att det är en form av kartellbildning. Men i varje fall påverkar de varandra väldigt mycket i fråga om att höja och sänka priserna, eftersom de gör det samtidigt och med samma ören hela tiden. Så har man gjort under flera års tid, säger han. Sänkte rabatterna Förutom Statoli är även OK/Q8, Shell, Preem och Hydro misstänkta för kartellsamarbete, för att de under 1999 kom överens om att sänka rabatterna till kunderna. Det innebar att privatpersoner med specialla kort och stora kunder med specialavtal som exempelvis Telia, Samhall eller Ånge kommun fick betala mera. Fredrik Nordenfelt är jurist på Konkurrensverket. –Det är en överenskommelse som strider mot konkurrenslagens regler. Vi anser att den överenskommelsen har träffats uppsåtligen i strid med konkurrenslagen och kräver därför att bolagen ska betala konkurrensskadeavgift. Två bolag har varit ledande Konkurrensverket kräver de fem bolagen på 715 miljoner kronor tillsammans. Det är Statoil och OKQ8 som anses ha varit ledande i kartellen och därför ska de betala över 200 miljoner vardera, anser Konkurrensverket. Men alla bolagen tillbakavisar anklagelserna. Lennart Melchior är Statoils advokat. –Det finns inget som talar för att det har gått till på det sätt som Konkurrensverket påstår. Statoil har haft en egen rabattsanering och andra bolag har följt den, säger han.

9 september 2002

 

Bensinbolagen fälldes för kartell

Tingsrätten fäller fem bensinbolag för kartellverksamhet.

Bolagen döms att betala 52 miljoner i böter – mindre än en tiondel av vad verket begärt.

Enligt Konkurrensverket har kartellen kostat konsumenterna en halv miljard kronor.

Statoil: Bakslag för Konkurrensverket

Beloppen är betydligt lägre än Konkurrensverket först krävde – de fem bolagen stämdes i juni för snart tre år sedan på sammanlagt 740 miljoner kronor.

Konkurrensverket yrkade då på 230 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift för Statoil, 225 miljoner kronor för OK-Q8, 125 miljoner kronor för Shell, 85 miljoner kronor för Preem och 75 miljoner kronor för Hydro.

Statoil, som får böta mest, anser ända att domen är en seger eftersom bötesbeloppet blev mindre än en tiondel av det Konkurrensverket begärde.

– Det är ett klart bakslag för Konkurrensverket, och talar väl sitt klara språk säger Statoils advokat Lennart Melchior till TT.

-Det är inte en hel seger, men rätt hyggligt ändå, tycker jag.

 

“De är ju faktiskt fällda”

På Konkurrensverket känner man sig inte som förlorare.

– Såvitt jag förstått är de faktiskt fällda. Sedan kan man ju diskutera storleken på böterna,säger Jimmy Dominius, pressekreterare vid Konkurrensverket, till aftonbladet.se.

På verket är man nöjd med domen men missnöjd med det förhållandevis låga bötesbeloppet, som är mindre än en tiondel av vad man begärt.

Enligt generaldirektör Claes Norgren kommer domen att överklagas.

– Enligt min uppfattning avviker de av Stockholms tingsrätt utdömda konkurrensskadeavgifterna från vad som är praxis inom EU. Därför kommer Konkurrensverket att överklaga domen till Marknadsdomstolen, säger Norgren.

2003-04-29

Dubblade böter för bensinbolag

Det var en bensinkartell och överträdelsen var ”förhållandevis allvarlig”. Det slår Marknadsdomstolen fast och dubblerar böterna för de fem inblandade bensinbolagen.

Av Björn Suneson, TT

22 feb, 2005

Spara artikel

Dela artikeln:

Dubblade böter för bensinbolag

Gratis i två månader!

Få full tillgång till SvD digital.

Prova nu

 

Det blev i går fällande dom i Marknadsdomstolen (MD) för bensinbolagen i bensinkartellen. I tingsrätten dömdes de till att betala 52 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift. Nu höjer MD bötesbeloppet till 112 miljoner kronor.

För bensinbolagen är det här ett svidande nederlag. De har hela tiden hävdat att de inte gjort något brottsligt. De har visserligen medgett att de träffats för att diskutera en ”teknisk rabattsanering” för kortkunderna för att sedan justera stolppriserna.
För Konkurrensverket är det dock en fjäder i hatten.
– Jag är nöjd med domen. Det här är en klar signal till marknaden om allvaret i karteller. Jag tror att beslutet kommer att få stor betydelse i vårt fortsatta arbete med att bekämpa karteller, säger verketes generaldirektör Claes Norgren.
På bensinbolagen är stämningen dämpad.

– Vi beklagar det informationsutbyte som skett. Sådana träffar kommer inte att ske igen. Samtidigt är det bra att Marknadsdomstolen konstaterar att ingen konsument lidit skada, säger Statoils informationschef Ulf Svahn.
Just Statoil är den stora syndaren. MD anser att bolaget ”initierat och varit drivande” i kartellsamarbetet. Bolaget får också de högsta böterna, 50 miljoner kronor. Ursprungligen stämdes dock bolaget på 222 miljoner kronor men kravet sänktes senare till 125 miljoner.

22 feb, 2005

Bensinbolag stäms för kartellbildning

Nyheter Bensinbolagen Statoil, OK-Q8, Shell, Preem och Hydro stäms av Konkurrensverket på sammanlagt 740 miljoner kronor för kartellbildning.

Enligt Konkurrensverket har bolagen i hemlighet träffats och bestämt vilka priser och rabatter som ska gäller för kunder vid inköp av bensin. Verket genomförde i vintras en razzia mot bolagen. Utredningen visade att misstankarna om en pris- och rabattkartell bekräftats, skriver verket i ett pressmeddelande.

Konkurrensverket anser att konsumenterna i Sverige förlorat en halv miljard kronor på kartellen.

– Det är mycket allvarligt att företag i en hemlig kartell kommit överens om priser och rabatter och därmed skadat konsumentintresset. Det är fullständigt oacceptabelt att konkurrensen helt sätts ur spel på det sätt som bensinföretagen gjort, säger generaldirektör Ann-Christin Nykvist i en kommentar.

Konkurrensverket yrkar på att alla bolagen ska betala konkurrensskadeavgift. Mest ska Statoil och OK-Q8 betala, 230 respektive 225 miljoner kronor.

Motormännens riksförbund anser att stämningen är en seger. Förbundet har under hela 90-talet misstänkt att bensinbolagen samarbetat om bensinpriset. Det var också Motormännens Riksförbund som satte en del av bevismaterialet i händerna på Konkurrensverket, enligt Tomas Nilson, förbundets presschef.

Publicerad 2007-11-21